som imma på en ruta

Det är en trött tjej som för tillfället sitter framför sin dator, på sitt rum i den gula villan hon bor i. Dagen har varit lång trots att hon vaknade så sent som halv ett på dagen.
Hon lockade håret och sminkade sig för första gången på vadå? Två veckor? Något i den stilen, och jag måste säga att hon just nu tycker att det är lite jobbigt att hon sminkade sig, för då måste hon tvätta bort det innan hon går och lägger sig och som sagt så är hon trött.
Hursomhelst, efter att hon hade gjort sig i ordning så gav hon sig av mot ICA för att köpa lite godis och det nyaste numret av Vecko Revyn till sin älskade vän som fyller år idag. Sedan fortsatte hon hem till henne. En överraskning. Såklart.
Hon kom fram och såg hur dörren stod på vid gavel och tänkte "yes, då är dem hemma!"
Hon ringde på dörren fem gånger på rad, det var också första, eller möjligen andra gången hon någonsin ringt på hemma hos sin vän. Hon känner sig som hemma där och brukar inte tänka på att ringa på dörren. Hon klev in och tog av sig skorna och tänkte att de kanske befinner sig på baksidan av deras fina villa i ett utav de finaste områdena i vår stad. Men icke sa Nicke! Ingen befann sig heller på deras baksida. Hon gick runt och tänkte förundrat "var håller de hus?!" Hon ropade, inget svar. Hon ropade igen, inte heller denna gången något svar. Men vad i herrans namn tänkte hon innan hon vände sig om för att gå mot ytterdörren igen och då möter hon sin väns lillasyster. Lättnaden rinner över henne.
-Är min vän hemma? frågade tjejen.
-Ja visst, det tror jag, har du kollat på övervåningen? svarade vännens lillasyster.
-Nej det har jag inte men ingen svarade då jag ropade, sade flickan samtidigt som hon vände på klacken för att gå upp för trappan till övervåningen.
-Hallå vännen min är du här?! ropade tjejen.
-Ja.. Hallå.. Vem är det? svarade en undrande röst inifrån badrummet. Hon öppnade badrumsdörren och kikade ut och fick syn på mig med förvånade klarblå ögon. Ögon jag inte sett på en månad. Ögon jag saknat så mycket att det har gjort ont.

Jag skulle kunna fortsätta skriva hela natten men nu ska jag faktiskt sova, låt oss sammanfatta det hela med att jag har haft en bra dag tillsammans med min numera sextonåriga bästavän. Chillat i husvagnen, ätit smörgåstårta och tårta och haft det trevligt med hennes familj och morföräldrar. Varit ute på kilometerrundan och sett folk som jag inte ville se. Blivit skrämda av Simon med vänner när de egentligen bara ville överraska Julia med att sjunga för henne på hennes födelsedag och sedan avslutade jag dagen med att plocka i ordning lite på mitt rum samtidigt som jag talade i telefon med en god vän. Och nu sitter jag alltså här, framför min dator, på mitt rum i den gula villan jag bor i. Godnatt.


just idag är jag suddig så jag tyckte bilden passade.

älskade julia fick en blomma av sina morföräldrar, och nu hoppas vi alla att den ska få överleva! (porslinsblomma)

jag må säga att hon är duktig som varken har tittat i vr eller i maraboun innan jag lämnat henne!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0