julia carnebrant

Det har varit rätt tomt här under veckan som just passerat. En kan tro att det har att göra med att jag har ett liv utanför, ett liv då jag inte sitter vid datorn, men så är inte fallet. Veckan som passerade har gått oroväckande fort. Tiden går snabbare och snabbare ju äldre en blir och jag känner bara: vadå mindre än 200 dagar till jag fyller icke-tonåring? Vet inte ens hur en är något annat än en trotsig tonåring? Har ju trots allt varit det de senaste 6 åren. Måste jag växa upp då, om 194 dagar? Alla dessa frågor.

 

Veckan har i alla fall bestått av blod svett och tårar. Inte på grund av skolan, nejnej, haha, går ju arkitektur. Där byggde vi broar av spaghetti och smältlim. Japp, ni läste rätt. Någon i min klass kallade det för Dagis 2.0 vilket det verkligen kändes som. Kul var det i alla fall! 

 

Nej, blod svett och tårar var det alltså på grund av att jag på något vis lyckas bli sjuk. Igen. Jag förstår inte hur det kan återkomma gång, på gång, på gång, på gång... och läkarna råder ingen bot på det? Tur att det inte är särskilt smittsamt så att jag till största delen kan vara i skolan ändå. Var ju dock mindre kul att, efter att ha ringt vad som kändes som hundra samtal, komma iväg till vårdcentralen, och där behöva betala 400 kr för att få vård. Alltså va? Ska en behöva betala så mycket? Är det verkligen normalt? Först och främst var det svårt att hitta någon VC som tog emot mig då jag fortfarande stod skriven i Örebro, och alla bara "Nej, tyvärr. Vi tillåter inte folk från gnällbältet på vår mottagning." och sen när jag väl får hjälp så får jag först betala en halv förmögenhet, vänta i flera timmar på att få hjälp, och sen inte få speciellt mycket hjälp?! Efter många om och men fick jag i alla fall penicillin utskrivet så det var ju skoj. Riktigt roligt. Skitkul skulle jag vilja påstå!

 

Att cykeln fick för sig att få punktering var ju inte heller någon höjdpunkt på veckan. Det lagade jag och Josefin dock i Lördags. Om det gick bra? Tillåt mig skratta: haha ha hahaha ha haa hmmm :):):) Det hade det säkert gjort om det inte var för att det var, inte ett, inte två, inte tre utan FYRA hål på slanghelvetet som behövde lagas. Hade förmodligen varit lättare att köpa en helt ny slang men hur skulle en kunna veta det? Och när vi redan lagat två hål kändes det ju onödigt att ge upp.

 

För övrigt har jag i stort sett bara kollat på Breaking Bad som vissa har tvingat mig till att börja se på, och gnällt som den äkta närking jag är. Eftersom detta inlägg på något vis lyckades bli så otroligt negativt så avslutar jag detta positivt.

 

• Dricka Cava och bygga spaghettibro sent en torsdagskväll
• Fredagsmys med vin och någon sorts utställning efter att ha satt spaghettibroarna på prov
• Glädjetjutet jag och Josefin synkroniserat utbrast i då vi lagat de två första hålen på punkteringen och trodde vi var äkta cykelreparatörer
• Grannens meddelande igår om att det fanns chokladbollar i kylen
• Världens bästa väns sms med en spontan kärleksförklaring