solsken i en glasburk

Mörkret trängde sig på som ett tjockt molntäcke som lägger sig över himelen, frågorna dök upp, skulle det förevigt stanna där? Skulle solen sluta skänka oss sina strålar, skulle vi inte överleva detta såkallade sista år trots allt?
Solens strålar är tillägnade makten som håller oss alla vid liv, får oss att fortsätta andas in livet vi lever.
Ibland önskar jag att man kunde spara lite solljus i en glasburk för att sedan kunna ta fram det de stunder då allting käns mörkt. Eventuellt skulle det kunna gå om på något sätt jag skulle kunna få någon i ett tropiskt land till att medföra en gnutta solsken hem till vårt kalla, grå och trista land.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0