It's Dancy Times

Hej-tja-hallå bloggen!
Idag är det torsdag och jag är hemma i Öret igen. Det känns inte bra. Ville stanna i vår vackra huvudstad förevigt. Mina enda problem där uppe var trötta ben och fötter som gjorde ont. Jag kan leva med de problemen.
 
Igår åkte jag och Fridus alltså upp med bussen och sen knallade vi på stan från klockan 12 till halv 8 ungefär. Ganska så jättemysigt. Vi åt tills vi var färdiga att spy och sedan fortsatte vi gå, och gå och gå. Nu har vi lite koll på omgivningarna alltså. Till sist landade vi vid hamnen i kvällssolen med en Örebroare som vi hittat. Så jädra mysigt hade vi det. Sen kom pappi och hämtade upp oss vid Klarabergsviadukten, så åkte vi till Södermalm och käkade ännu mer. Gott. Mat är livet. Sen åkte vi hem till lägenheten och somnade rätt så omgående. Trötta som jag vet inte vad.
 
Imorse hade vi ställt klockan på nio för att försöka få ut så mycket av dagen som möjligt. Det var inte lätt att ta sig upp då men jag kämpade och lyckades, Fridus hade det lite svårare, men lyckades till sist hon också. Vi käkade frulle och gjorde oss i ordning för att vandra iväg mot tunnelbanan. Var lite lost till en början men lyckades ganska snabbt anpassa oss. Knallade Kungsgatan upp mot Stureplan och tittade på alla kostymnissar. Vi såg en assnygg kille som vi gav 9,5 poäng. Starkt. Riktigt starkt. Det var flera som vi även var tvungna att dra i snöret för; "DINGDINGDINGDINGDING". (något internt) Vi tappade bort oss lite men var ganska snabbt tillbaka på rätt spår. Käkade lyxlunch på McDonald's vid Hötorget och slog oss sedan ned på en bänk för att titta på folk pga ömma fötter. Efter ett tag så kände vi att vi även var lite tvugna att gå och fika på det där caféet som vi suktat efter sen igår, så det gjorde vi. Solen har strålat båda dessa dagar men någonstans här, när vi satt där på caféet så slog vädret om totalt och det började ös-regna. Vi sprang i hopp om att kunna göra det omöjliga för att undvika regnet och var ungefär lika torra som dränkta katter när vi kom tillbaka till tunnelbanestationen. Första tåget vi skulle ta var fullpackat och vi var lite småsura över att behöva vänta på nästa, men det gjorde inte så mycket när vi insåg att det bara skulle gå några få minuter senare.
 
Jag har tagit en hel del bilder med kameran som jag tänkte lägga upp nästa vecka. Jo, jag får väl min dator någon gång då eftersom skolan börjar och det betyder photoshop. Tills vidare får ni nöja er med detta långa inlägg och några instabilder. Puss.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0